Rättslingvistiska tjänster
Vi erbjuder ett bredd utbud av rättslingvistiska tjänster. Beroende på frågans komplexitet och art kan vi välja och vraka bland våra resurser. Vi har ett brett stall, allt från studentmedarbetare till folk från akademin som står till vårt förfogande.
Lingvister brukar i ren protest mot språkpolisande i allmänhet lägga till sig med språkliga avarter för att göra en poäng. När du läser detta och rycker dig i håret över att `de´används både i subjekt- och objektsform, eller kommateringen är det dels det, men även ett sätt att understryka hur en enskild individs sätt att uttrycka sig är en del av spårbarheten.
Vill du ha en debatt om purism, att språket dör ut, vad som är bra kontra dåligt språk är rekommendationen att ha den med lekmän, inte lingvister. Nåväl.
Det är förstås bredare än det som beskrivs här, det är lite lustiga exempel som ska göra det lätt att greppa. Tveka inte att ta kontakt med oss per mail för att se ifall ditt spörsmål ligger inom vårt fält: info@rattslingvistik.se - eller ring på: 08-49009541.
Vad är rättslingvistik?
Enkelt förklarat är det språk och språkbruk i rättsapparaten. Det brukar felaktigt benämnas som ett språkligt fingeravtryck, vilket är väldigt vilseledande. Ditt fingeravtryck är konstant, från vagga till grav. Ditt språk är inte det, det ändras beroende på vem du talar med, eller skriver till. Hur gammal du är. Om du gör dig till. Du kan sätta rättslingvistiken ur spel genom att hålla för näsan när du pratar i telefon, då blir du i princip snudd på omöjlig att identifiera. Inte heller är det att personer som använder just det här ordvalet, eller den där skrivstilen kan tillskrivas ett specifikt personlighetsdrag, är mordiska till sin natur eller något liknande.
Sådant som hör rättslingvistiken till är kryptografi och chiffer. Några berömda sådana händelser är dechiffreringen av nazisternas Enigma som tillskrivs Alan Turing och Hollywoods favorit som det har gjorts åtskilliga filmer om, zodiakmördaren.
Här ryms utöver det även röstanalys och talanalys. Och här skiljer man på taligenkänning och talarigenkänning. Siri på din iPhone är taligenkänning och extraherar de språkspecifika dragen, det som sägs. Talarigenkänning däremot handlar om att identifiera en specifik talare.
Vad är det inte?
Det är stor skillnad på rättslingvister jämfört med advokater eller andra experter. Vi uttalar oss aldrig med absolut säkerhet, utan hemfaller till NFC:s skala för sannolika utfall.
Vi är inte heller legosoldater i den bemärkelsen som advokater är, vi ska alltså komma fram till exakt samma slutsats oavsett vem av parterna som är uppdragsgivare.
Bluffar med litterära inslag
Bluffar med litterära inslag finns det gott om. Några är harmlösa i den bemärkelsen att det saknas både brottsligt element men även civilrättsliga klavertramp. Andra är värre. I Finland anlitades en lingvist för att gå igenom en blogg som påstods hade flera författare, men fann att upprepning ofta användes som retoriskt grepp genomgående. Bloggen hade ett stort antal följare och handlade om en mobbad tjej som till följd av det tog livet av sig. Skribenten ställdes inför rätta och tvingades medge att det var hittepå hela altet.
Skylla på andra
Flera påstådda självmord följer samma mönster, frun mördas av mannen eller pojkvännen, men fortsätter att kommunicera med omgivningen via SMS efter sin död för att sedan ta sitt liv. I ett av fallen gick mannen bet på dubbla mellanslag efter frågetecken men inget efter komma. Det var en del av hans idiolekt och inte hustruns.
Man kan försöka skylla ifrån sig mordet på någon annan förstås. Återigen är det en man som har mördat sin hustru. Mordet föregicks av ett flertal hotbrev, och breven duggade tätt efter mordet. En lingvist analyserade breven och kom fram till att skribenten försökte ge ett obildat intryck. Han noterade även att maken använde sammandragningar i negativa kontexter (don´t, didn´t, can´t), men oftast inte i positiva (I am och it is, istället för I´m och It´s). Det tillhör inte vanligheterna, och råkade sammanfalla med de mystiska anonyma breven.
Och så har vi förstås det berömda fallet med Ted Kaczynski (Unabombaren).
Fabricerade erkännanden
De mer kända fallen handlar om polisens fiffel med vittnesmål, i Sverige har vi ju faktiskt Thomas Quicks erkännanden. Hade man tittat på hans erkännanden med lingvistmössan på och haft tillgång till samtalen från terapisessionerna kanske man hade kunnat dra slutsatsen att det rörde sig om fabricerat erkännande, i just den här kategorin finns det dock ytterligare en dimension som vi kallar för rent tokfejkade erkännanden och dessa finns det med gott om:
För en sådär 100 år sedan anmälde en britt sin egen hustrus död, erkände mordet och hängdes. Strax före hängningen drog han dock tillbaka sitt erkännande och anklagade grannen som mycket riktigt visade sig vara seriemördare och hängdes han med. Jan Svartvik som var verksam i 60-talets Sverige och, som var den första att mynta termen forensic linguistics kom fram till slutsatsen att protokollet som innehöll erkännandet var apart från övriga förhör. Erkännandet var mer polisspråk än talspråk.
Och så finns det erkännanden som är delvis baserade på förhör. I ett brittiskt fall på 70-talet var erkännandet baserat på två förhör som tål att ifrågasättas. Med den intressanta knorren att förhören var för lika. Två meningar dök upp i sin exakta form. Den ena var "I asked her if I could carry her bags she said `Yes´" och den andra meningen var "I picked something up like an ornament" och förekommer alltså i båda förhören, vilket i sig är extremt osannolikt, ju längre strängar (alltså meningar), desto lägre sannolikhet för dess existens. Testa själv med en googling.
Och så har vi förhör som är efterhandskonstruerade på erkännanden. Återigen, en britt på 70-talet som hade tvingats till ett erkännande av polisen drog sedan tillbaka det. Polisen kunde uppvisa förhör som man gjorde vid ett annat tillfälle där samma sak hade sagts. Problemet var likheten, i erkännandet fanns inte ett enda ord som inte förekommit i förhöret. Folk upprepar sig inte ordagrant, inte ens om de försöker, det finns en uppsjö av tester på sånt. Men det finns annat som tyder på en efterhandskonstruktion. Vissa frågor som dök upp i förhöret är kontextuellt orimliga och valet på dessa faller endast om man på förhand vet vad som komma skall som svar.
Planering av rån eller grabbig jargong?
Ett exempel kan vara att polisen misstänker några för att ha planerat ett rån och bestämmer sig för att häkta vederbörande. Gärningsmännen hävdar att det hela var på skoj, man skämtade bara. Det är rättslingvistik, man kan exempelvis lyssna på ljudupptagningen (vi antar att gänget var avlyssnat) och försöka identifiera skämtmarkörer, alltså lingvistiska företeelser som markerar att det är humor i spel, det behöver inte bara vara ord, det kan vara diskursmarkörer, sådant som omfattas av pragmatiken, eller varför inte fonetik?
Språktester
För några år sedan var migrationsverket involverat i en skandal med ett företag angående språktester, det ansågs kontroversiellt att försöka lista ut vilken nationstillhörighet en enskild individ har. Det var inte det som var skandalen, och det är i sig inte det kontroversiella. Utan det som i grunden var ifrågasatt var att inom ramen för undersökningen så styrde man intervjuobjektens svar, eller ifrågasatte svaren om dessa inte låg i linje med migrationsverkets förväntningar. Intervjuarna var inte heller modersmålstalare och hade cirka 20 minuter till sitt förfogande för varje intervjuobjekt.
Just i det här fallet handlade det om talare av dari (tror vi, det är oväsentligt), som levde på gränsen till Afghanistan och Pakistan. Man försökte alltså avgöra vilket land man kom ifrån och ifall man hade asylskäl. Eller kanske raka motsatsen.
Hur skulle det kunna ha gått till? Och vad är nyttan? Tänk dig att Sverige befinner sig i krig och Danmark gör det inte. Öresundsbron finns inte längre. Migrationen går numera till Kina, det är dit alla vill.
Svenskar får på grund av kriget asyl i Kina, men eftersom det råder krig så är det inte alla som har sina pass eller papper i ordning. Det fungerar i stort. Tills skåningarna dyker upp. Och efter ett tag inser man att danskar vill lämna en krigshärjad region och utger sig för att vara skåningar. För en genomsnittlig talare av mandarin låter det förstås som rotvälska av samma sort, det är då språktest för att avgöra nationalitet kommer in bilden.
Det här är ett exempel från närområdet och vi är i Europa vana vid att språk är synonymt med nationsgränser. Men i exempelvis fallet med Afghanistan och Pakistan där båda talar dari är det subtila skillnader det handlar om. Och ibland finns dessa inte ens, eller går igenom en bylinje (som ligger på varsin sida om en nationsgräns). Gränsen mellan norra Libanon och södra Syrien, Algeriet och Marocko, världen kryllar av sådan fall där språklig subtilitet kan vara en fråga om liv och död. Och då menar vi inte bara migration, vilket du kan läsa mer om i nästa stycke: Ett klockrent exempel på ett språktest, med fasansfull utgång.
En massaker eller två?
Lingvistik har med framgång använts när mänskligheten vill visa sig från sin sämsta sida. När haitier försökte fly från Haiti till Dominikanska Republiken i slutet på 30-talet möttes man av en fråga vid gränspassagen. Man blev tillfrågad att uttala det spanska ordet för persilja: perejil. På så vis skiljde man agnarna från vetet. Haitier som talade haitisk creole hade svårt med det spanska uttalet, ett misstag som kostade livet. Tusentals haitier mördades vid gränsen.
När falangisterna i krigets Libanon försökte ge sig på palestinier gjorde man det enkelt för sig, man höll helt sonika upp en tomat. Och frågade vad det heter. Libaneser säger banadora, Palestinier bandora. En vokal för lite kostade dig livet.
Essänsen av kexighet - rättslingvistik i skattemål och momsfrågor
Vad gör ett kex till kex? Brittiska skatteverket gav sig på ett företag och hävdade att kex var kakor eller vice versa. Upprinnelsen till detta är att det i England är olika momssatser beroende på om det är just kex eller kaka. Det rörde sig alltså om en eventuell upptaxering, det var utöver ett ganska stort bolag med stora resurser. Så, vad gör ett kex till ett kex och en kaka till en kaka? Det går förstås att gå till ordböckerna, men dessa är inte synonyma med vad folk egentligen tycker att saker och ting betyder. Och det är i princip det betydelse är, godtyckligt men samstämmigt och outtalat, talarna emellan.
Så man gjorde egentligen en variant på semantiska särdrag men en rätt så dopad sådan. Semantiska särdrag är i princip en tabell med allt semantiskt innehåll i ett ord. Tänk dig en häst, vilka kvalifikationer finns det? Fyra ben tänker du, en man osv. Men sen kommer allt däremellan som vi talare är överens om, men som är just outtalat. En häst med tre ben är ju fortfarande en häst. Avvikelser är ett gissel, för dessa är i princip oändliga.
Men det var precis det man gjorde. Företaget anlitade rättslingvister, som i sin tur utformade ett frågeformulär med semantiska särdrag, där man försökte reda ut vad som gör ett kex till ett kex. Och en kaka till en kaka. Det behandlade allt från hårdhet till mjukhet, fyllning, hur förpackningen såg ut. Vad kan doppas i kaffet. Vad kan delas med händerna. Slutligen kom man fram till vad som var vad.
Varumärkesintrång McDonals./.Supermac
Etablera upphovsman i skrift
Att etablera upphovsman i skrift är den något styltiga svenska formuleringen av den engelska motsvarigheten authorship attribution. Det här kan handla om allt från att försöka profilera till att identifiera vem som har skrivit ett kidnappningsbrev. Är kidnapparen själv med på tåget? Eller rör det sig om ett självmord och ett självmordsbrev? Eller är det ett mord och brevet är skrivet av någon annan?
Det finns förstås mindre morbida varianter såsom plagiering av böcker, allmänt fusk och mygel, förfalskning av testamenten etc.
Profilering är generellt, rör det sig om man eller en kvinna, ålder, eventuell språkkompetens (alltså modersmålstalare, andraspråkstalare osv.). FOI kan exempelvis med datorkraft bestämma kön med 84% säkerhet när man kollar bloggar.
Det här är alltså baserat på innehåll såsom frekvensanvändning av pronomen, negationer, meningslängd etc.
Det här har använts i flera fall, ett embryo till det kan anas i förundersökningen eller spaningen som rörde militärligan som härjade runt i Sverige i början på 90-talet.
Rättslingvistik används även av auktionshus när det gäller åldersbestämmelser. Låt oss säga att du har hittat en svensk guldpläterad bibel som någon hävdar kommer från Gustav Vasas tid, eller i varje fall äldre än ett sekel. Du har bestämt dig, du ska sälja på auktion och leva loppan.
Vi tar en titt på den och kommer fram till att verben inte personböjs. Japp, vi var inte bättre än vare sig fransmän, tyskar eller engelsktalande förr. Jag äm, du äst, han/hon är. Ni/vi/de äro. Man burkar tala om hur svenskans pluralformer dogo och när försvunno försvann.
Men detta försvann för cirka 100 år sedan, bortsett från seglivade byråkrater satte sig på tvären fram till 50-talet innan det helt dog ut. I dagspress var det mer eller mindre borta runt sekelskiftet. Så din bibel har nog inte så många år på nacken.
Etablera upphovsman i tal
Det här är både enklare och snårigare. Det går ju att, förutsatt att man inte förställer sig (som att hålla för näsan) avgöra om personen i samtalet är samma person som är föremål för den specifika frågeställningen. Det som däremot är ett krav är att man behöver oftast två uppsättningar inspelningar, ett jämförelsematerial på den inspelade, tex en 20 minuter lång inspelning från ett polisförhör med den misstänkte. Och det omstridda materialet, exempelvis en avlyssning som gjorts av polisen.
Bakgrundsljud, brus och usel kvalité spelar in när man behöver avgöra huruvida det ens går att bedöma materialet. Även yttre faktorer är utmanande. Exempelvis känslotillstånd, alkohol och droger, skrik, talstyrka och melodi, överföring (alltså hur inspelningen har gått till, mobiltelefonavlyssning eller kasettband?) och det sista förställning av rösten.
Kontakta oss
Det är förstås bredare än det som beskrivs här, det är lite lustiga exempel som ska göra det lätt att greppa. Tveka inte att ta kontakt med oss per mail för att se ifall ditt spörsmål ligger inom vårt fält: info@rattslingvistik.se - eller ring på: 08-49009541.